1 - EPISTULA AD GENNADIUM EXPROCONSULE
Italiae commune decus, Rubiconis amoeni
incola, Romani fama secunda fori,
Graiorum populis et nostro cognite Nilo
(utraque gens fasces horret amatque tuos),
5carmina ieiunas poscis solantia fauces?
testor amicitiam nulla fuisse domi.
nam mihi mox nidum pinnis confisa relinquunt
et lare contempto non reditura volant.
2 - AD AETERNALEM
Quidquid Castalio de gurgite Phoebus anhelat,
quidquid fatidico mugit cortina recessu,
carmina sunt, et verba negant communia Musae.
carmina sola loquor: sic me meus inplet Apollo.
3 - DE THEODORO ET HADRIANO
Mallius indulget somno noctesque diesque;
insomnis Pharius sacra profana rapit.
omnibus hoc, Italae gentes, exposcite votis,
Mallius ut vigilet, dormiat ut Pharius.
4 - DEPRECATIO AD HADRIANUM
Usque adeone tuae producitur impetus irae?
nullus erit finis lacrimis? subitisne favorem
permutas odiis? quo mens ignara nocendi,
quo sensus abiere pii? tantumne licebit
5invidiae? tantum strepitus valuere maligni?
me dolor incautus, me lubrica duxerit aetas,
me tumor inpulerit, me devius egerit ardor:
te tamen haud decuit paribus concurrere telis.
humanae superos numquam tetigere querellae
10nec vaga securum penetrant convicia caelum.
excessit iam poena modum. concede iacenti.
en adsum; veniam confessus crimina posco.
manibus Hectoreis atrox ignovit Achilles;
ultrices Furias matris placavit Orestes;
15reddidit Alcides Priamo, quas ceperat, arces.
Pellaeum iuvenem regum flexere ruinae:
Dareum famuli manibus doluisse peremptum
fertur et ingenti solatus fata sepulchro;
tradita captivo spatiosior India Poro.
20conditor hic patriae; sic hostibus ille pepercit;
hunc virtus tua digna sequi. quemcumque deorum
laesimus, insultet iugulo pascatque furorem.
gratia defluxit, sequitur feralis egestas;
desolata domus, caris spoliamur amicis:
25hunc tormenta necant, hic undique truditur exul.
quid superest damnis quae saeva pericula restant?
emollit rabiem praedae mortisque facultas.
praetereunt subiecta ferae, torvique leones,
quae stravisse calent, eadem prostrate relinquunt
30nec nisi bellantis gaudet cervice iuvenci
nobiliore fames. secuit nascentia vota
livor et ingesto turbavit gaudia luctu:
iamiam suppliciis fessos humilesque serenus
respice. quid tanta dignaris mole clientem?
35in brevibus numquam sese probat Aeolus antris,
nec capit angustus Boreae certamina collis:
Alpes ille quatit, Rhodopeia culmina lassat.
incubuit numquam caelestis flamma salictis
nec parvi frutices iram meruere Tonantis:
40ingentes quercus, annosas fulminat ornos.
hoc pro supplicibus ramis, pro fronde Minervae,
hoc carmen pro ture damus. miserere tuorum.
me, precor, heu, me redde mihi gravibusque medere
vulneribus vitamque iube famamque reverti.
45quae per te cecidit, per te fortuna resurgat.
sanus Achilleis remeavit Telephus herbis,
cuius pertulerat vires, et sensit in uno
letalem placidamque manum: medicina per hostem
contigit, et pepulit quos fecerat ipse dolores.
50quod si nec precibus fletu nec frangeris ullo,
eripe calcatis non prospera cingula Musis,
eripe militiam, comitem me pelle sodali.
scilicet insignis de paupere vate triumphus!
scilicet egregiis ornabere victor opimis!
55inruat in miseros cognata potentia cives;
audiat haec commune solum longeque carinis
nota Pharos, flentemque attollens gurgite vultum
nostra gemat Nilus numerosis funera ripis.
5 - DEPRECATIO AD ALETHIUM QUAESTOREM
Sic non Aethiopum campos aestate pererrem
nec Scythico brumam sub Iove nudus agam,
sic non imbriferam noctem ducentibus Haedis
Ionio credam turgida vela mari,
5sic non Tartareo Furiarum verbere pulsus
irati relegam carmina grammatici:
nulla meos traxit petulans audacia sensus,
liberior iusto nec mihi lingua fuit.
versiculos, fateor, non cauta voce notavi,
10heu miser! ignorans quam grave crimen erat.
Orpheos alii libros inpune lacessunt
nec tua securum te, Maro, fama vehit;
ipse parens vatum, princeps Heliconis, Homerus
iudicis excepit tela severa notae.
15sed non Vergilius, non accusaret Homerus:
neuter enim quaestor, pauper uterque fuit.
en moveo plausus! en pallidus omnia laudo,
en clarum repeto terque quaterque 'sophos'!
ignoscat placidus tandem flatusque remittat
20et tuto recitet quod libet ore: placet.
6 - IN IACOBUM MAGISTRUM EQUITUM
Per cineres Pauli, per cani limina Petri,
ne laceres versus, dux Iacobe, meos.
sic tua pro clipeo sustentet pectora Thomas
et comes ad bellum Bartholomaeus eat;
5sic ope sanctorum ne barbarus inruat Alpes,
sic tibi det vires sancta Susanna suas;
sic quicumque ferox gelidum tranaverit Histrum,
mergatur volucres ut Pharaonis equi;
sic Geticas ultrix feriat rhomphaea catervas
10Romanasque regat prospera Thecla manus;
sic tibi det magnum moriens conviva triumphum
atque tuam vincant dolia fusa sitim;
sic numquam hostili maculetur sanguine dextra:
ne laceres versus, dux Iacobe, meos.
1 - EPISTULA AD GENNADIUM EXPROCONSULE
Ītălĭaē cōmmūnĕ dĕcūs, Rŭbĭcōnĭs ămoēnī
īncŏlă, Rōmānī ‖ fāmă sĕcūndă fŏrī,
Grāiōrūm pŏpŭlīs ēt nōstrō cōgnĭtĕ Nīlō
(ūtrăquĕ gēns fāscēs ‖ hōrrĕt ămātquĕ tŭōs),
cārmĭnă iēiūnās pōscīs sōlāntĭă faūcēs?
tēstŏr ămīcĭtĭām ‖ nūllă fŭīssĕ dŏmī.
nām mĭhĭ mōx nīdūm pīnnīs cōnfīsă rĕlīnquūnt
ēt lărĕ cōntēmptō ‖ nōn rĕdĭtūră vŏlānt.
2 - AD AETERNALEM
Quīdquīd Cāstălĭō dē gūrgĭtĕ Phoēbŭs ănhēlāt,
quīdquīd fātĭdĭcō mūgīt cōrtīnă rĕcēssū,
cārmĭnă sūnt, ēt vērbă nĕgānt cōmmūnĭă Mūsaē.
cārmĭnă sōlă lŏquōr: sīc mē mĕŭs īnplĕt Ăpōllŏ.
3 - DE THEODORO ET HADRIANO
Māllĭŭs īndūlgēt sōmnō nōctēsquĕ dĭēsquĕ;
īnsōmnīs Phărĭūs ‖ sācră prŏfānă răpīt.
ōmnĭbŭs hōc, Ĭtălaē gēntēs, ēxpōscĭtĕ vōtīs,
Māllĭŭs ūt vĭgĭlēt, ‖ dōrmĭăt ūt Phărĭūs.
4 - DEPRECATIO AD HADRIANUM
Ūsque ădĕōnĕ tŭaē prōdūcĭtŭr īmpĕtŭs īraē?
nūllŭs ĕrīt fīnīs lăcrĭmīs? sŭbĭtīsnĕ făvōrēm
pērmūtās ŏdĭīs? quō mēns īgnāră nŏcēndī,
quō sēnsūs ăbĭērĕ pĭī? tāntūmnĕ lĭcēbīt
īnvĭdĭaē? tāntūm strĕpĭtūs vălŭērĕ mălīgnī?
mē dŏlŏr īncaūtūs, mē lūbrĭcă dūxĕrĭt aētās,
mē tŭmŏr īnpŭlĕrīt, mē dēvĭŭs ēgĕrĭt ārdōr:
tē tămĕn haūd dĕcŭīt părĭbūs cōncūrrĕrĕ tēlīs.
hūmānaē sŭpĕrōs nūmquām tĕtĭgērĕ quĕrēllaē
nēc văgă sēcūrūm pĕnĕtrānt cōnvīcĭă caēlūm.
ēxcēssīt iām poēnă mŏdūm. cōncēdĕ iăcēntī.
ēn ādsūm; vĕnĭām cōnfēssūs crīmĭnă pōscō.
mānĭbŭs Hēctŏrĕīs ātrōx īgnōvĭt Ăchīllēs;
ūltrīcēs Fŭrĭās mātrīs plācāvĭt Ŏrēstēs;
rēddĭdĭt Ālcīdēs Prĭămō, quās cēpĕrăt, ārcēs.
Pēllaēūm iŭvĕnēm rēgūm flēxērĕ rŭīnaē:
Dārēūm fămŭlī mănĭbūs dŏlŭīssĕ pĕrēmptūm
fērtŭr ĕt īngēntī sōlātūs fātă sĕpūlchrō;
trādĭtă cāptīvō spătĭōsĭŏr Īndĭă Pōrō.
cōndĭtŏr hīc pătrĭaē; sīc hōstĭbŭs īllĕ pĕpērcīt;
hūnc vīrtūs tŭă dīgnă sĕquī. quēmcūmquĕ dĕōrūm
laēsĭmŭs, īnsūltēt iŭgŭlō pāscātquĕ fŭrōrēm.
grātĭă dēflūxīt, sĕquĭtūr fērālĭs ĕgēstās;
dēsōlātă dŏmūs, cārīs spŏlĭāmŭr ămīcīs:
hūnc tōrmēntă nĕcānt, hīc ūndĭquĕ trūdĭtŭr ēxūl.
quīd sŭpĕrēst dāmnīs quaē saēvă pĕrīcŭlă rēstānt?
ēmōllīt răbĭēm praēdaē mōrtīsquĕ făcūltās.
praētĕrĕūnt sūbiēctă fĕraē, tōrvīquĕ lĕōnēs,
quaē strāvīssĕ călēnt, ĕădēm prōstrātĕ rĕlīnquūnt
nēc nĭsĭ bēllāntīs gaūdēt cērvīcĕ iŭvēncī
nōbĭlĭōrĕ fămēs. sĕcŭīt nāscēntĭă vōtă
līvŏr ĕt īngēstō tūrbāvīt gaūdĭă lūctū:
iāmiām sūpplĭcĭīs fēssōs hŭmĭlēsquĕ sĕrēnūs
rēspĭcĕ. quīd tāntā dīgnārīs mōlĕ clĭēntēm?
īn brĕvĭbūs nūmquām sēsē prŏbăt Aēŏlŭs āntrīs,
nēc căpĭt āngūstūs Bŏrĕaē cērtāmĭnă cōllīs:
Ālpēs īllĕ quătīt, Rhŏdŏpēĭă cūlmĭnă lāssāt.
īncŭbŭīt nūmquām caēlēstīs flāmmă sălīctīs
nēc pārvī frŭtĭcēs īrām mĕrŭērĕ Tŏnāntīs:
īngēntēs quērcūs, ānnōsās fūlmĭnăt ōrnōs.
hōc prō sūpplĭcĭbūs rāmīs, prō frōndĕ Mĭnērvaē,
hōc cārmēn prō tūrĕ dămūs. mĭsĕrērĕ tŭōrūm.
mē, prĕcŏr, heū, mē rēddĕ mĭhī grăvĭbūsquĕ mĕdērĕ
vūlnĕrĭbūs vītāmquĕ iŭbē fāmāmquĕ rĕvērtī.
quaē pēr tē cĕcĭdīt, pēr tē fōrtūnă rĕsūrgāt.
sānŭs Ăchīllēīs rĕmĕāvīt Tēlĕphŭs hērbīs,
cūiūs pērtŭlĕrāt vīrēs, ēt sēnsĭt ĭn ūnō
lētālēm plăcĭdāmquĕ mănūm: mĕdĭcīnă pĕr hōstēm
cōntĭgĭt, ēt pĕpŭlīt quōs fēcĕrăt īpsĕ dŏlōrēs.
quōd sī nēc prĕcĭbūs flētū nēc frāngĕrĭs ūllō,
ērĭpĕ cālcātīs nōn prōspĕră cīngŭlă Mūsīs,
ērĭpĕ mīlĭtĭām, cŏmĭtēm mē pēllĕ sŏdālī.
scīlĭcĕt īnsīgnīs dē paūpĕrĕ vātĕ trĭūmphūs!
scīlĭcĕt ēgrĕgĭīs ōrnābĕrĕ vīctŏr ŏpīmīs!
īnrŭăt īn mĭsĕrōs cōgnātă pŏtēntĭă cīvēs;
aūdĭăt haēc cōmmūnĕ sŏlūm lōngēquĕ cărīnīs
nōtă Phărōs, flēntēmque āttōllēns gūrgĭtĕ vūltūm
nōstră gĕmāt Nīlūs nŭmĕrōsīs fūnĕră rīpīs.
5 - DEPRECATIO AD ALETHIUM QUAESTOREM
Sīc nōn Aēthĭŏpūm cāmpōs aēstātĕ pĕrērrēm
nēc Scўthĭcō brūmām ‖ sūb Iŏvĕ nūdŭs ăgām,
sīc nōn īmbrĭfĕrām nōctēm dūcēntĭbŭs Haēdīs
Īŏnĭō crēdām ‖ tūrgĭdă vēlă mărī,
sīc nōn Tārtărĕō Fŭrĭārūm vērbĕrĕ pūlsūs
īrātī rĕlĕgām ‖ cārmĭnă grāmmătĭcī:
nūllă mĕōs trāxīt pĕtŭlāns aūdācĭă sēnsūs,
lībĕrĭōr iūstō ‖ nēc mĭhĭ līnguă fŭīt.
vērsĭcŭlōs, fătĕōr, nōn caūtā vōcĕ nŏtāvī,
heū mĭsĕr! īgnōrāns ‖ quām grăvĕ crīmĕn ĕrāt.
Ōrphēōs ălĭī lībrōs īnpūnĕ lăcēssūnt
nēc tŭă sēcūrūm ‖ tē, Mărŏ, fāmă vĕhīt;
īpsĕ părēns vātūm, prīncēps Hĕlĭcōnĭs, Hŏmērūs
iūdĭcĭs ēxcēpīt ‖ tēlă sĕvēră nŏtaē.
sēd nōn Vērgĭlĭūs, nōn āccūsārĕt Hŏmērūs:
neūtĕr ĕnīm quaēstōr, ‖ paūpĕr ŭtērquĕ fŭīt.
ēn mŏvĕō plaūsūs! ēn pāllĭdŭs ōmnĭă laūdō,
ēn clārūm rĕpĕtō ‖ tērquĕ quătērquĕ 'sŏphōs'!
īgnōscāt plăcĭdūs tāndēm flātūsquĕ rĕmīttāt
ēt tūtō rĕcĭtēt ‖ quōd lĭbĕt ōrĕ: plăcēt.
6 - IN IACOBUM MAGISTRUM EQUITUM
Pēr cĭnĕrēs Paūlī, pēr cānī līmĭnă Pētrī,
nē lăcĕrēs vērsūs, ‖ dūx Ĭăcōbĕ, mĕōs.
sīc tŭă prō clĭpĕō sūstēntēt pēctŏră Thōmās
ēt cŏmĕs ād bēllūm ‖ Bārthŏlŏmaēŭs ĕāt;
sīc ŏpĕ sānctōrūm nē bārbărŭs īnrŭăt Ālpēs,
sīc tĭbĭ dēt vīrēs ‖ sānctă Sŭsānnă sŭās;
sīc quīcūmquĕ fĕrōx gĕlĭdūm trānāvĕrĭt Hīstrūm,
mērgātūr vŏlŭcrēs ‖ ūt Phărăōnĭs ĕquī;
sīc Gĕtĭcās ūltrīx fĕrĭāt rhōmphaēă cătērvās
Rōmānāsquĕ rĕgāt ‖ prōspĕră Thēclă mănūs;
sīc tĭbĭ dēt māgnūm mŏrĭēns cōnvīvă trĭūmphūm
ātquĕ tŭām vīncānt ‖ dōlĭă fūsă sĭtīm;
sīc nūmquam hōstīlī măcŭlētūr sānguĭnĕ dēxtră:
nē lăcĕrēs vērsūs, ‖ dūx Ĭăcōbĕ, mĕōs.